Sökresultat - Shelley, Mary Wollstonecraft, 1797-1851

Mary Shelley

|död_plats = London, Storbritannien |födelsenamn = Mary Wollstonecraft Godwin |nationalitet = Brittiska |språk = Engelska |genre = Mörk romantik |make_maka = Percy Bysshe Shelley |noterbara_verk = ''Frankenstein: eller den moderne Prometeus'' (1818) |signatur = Mary Shelley signature.svg }} Mary Shelley, ursprungligen ''Mary Wollstonecraft Godwin'', född 30 augusti 1797 i London, död 1 februari 1851 i samma stad, var en brittisk (engelsk) roman- och novellförfattare som också publicerade dramatik, essäer, biografier och reseskildringar. Hon är mest känd för sin roman ''Frankenstein: eller den moderne Prometeus'' (''Frankenstein: or The Modern Prometheus'') från 1818. Hon var dotter till den politiske filosofen William Godwin och filosofen och feministen Mary Wollstonecraft samt styvsyster till poeten Claire Clairmont. Mary Shelleys far såg till att hon fick en för den tiden mycket god, om än informell, utbildning som präglades av liberala idéer. Hon gifte sig med en av romantikens poeter, Percy Bysshe Shelley.

1816 tillbringade paret en omtalad sommar vid Genèvesjön i Schweiz tillsammans med Lord Byron, John William Polidori och Claire Clairmont. Där fick Mary idén till romanen ''Frankenstein''. 1818 lämnade paret Shelley Storbritannien och for till Italien, där deras andra och tredje barn dog innan Mary Shelley födde sitt sista och överlevande barn, Percy Florence. 1822 drunknade maken Percy Shelley när hans segelbåt sjönk i en storm i La Spezia-bukten. Ett år senare återvände Mary till England och kom återstoden av sin levnad att ägna sig åt sin sons uppfostran och sin författarkarriär. Hennes sista tio år kom att präglas av sjukdom, troligen orsakad av en hjärntumör som också kom att orsaka hennes död vid 53 års ålder.

Fram till 1970-talet var romanen ''Frankenstein'', samt hennes ansträngningar för att bevara och publicera sin avlidne makes verk, praktiskt taget det enda Mary Shelley uppmärksammades för. Senare års forskning har dock bidragit till en mer omfattande och utvecklad syn på Mary Shelleys livsverk. Det akademiska intresset för hennes övriga romaner har tilltagit; bland annat har man studerat hennes historiska romaner'' Valperga'' (utgiven år 1823) och ''The Fortunes of Perkin Warbeck'' (utgiven år 1830), den apokalyptiska romanen ''The Last Man'' (utgiven år 1826), och hennes sista två romaner ''Lodore'' (utgiven år 1835) och ''Falkner'' (utgiven år 1837). Studier av hennes mindre välbekanta verk såsom reseberättelsen ''Rambles in Germany and Italy'' (utgiven år 1844) och de biografiska artiklar hon skrev för Dionysius Lardners ''Lives of the Most Eminent Literary and Scientific Men, Lardner's Cabinet Cyclopaedia'' (mellan åren 1829–1846) har givit stöd åt åsikten att Mary Shelley förblev politiskt radikal hela sitt liv. Hon återkom ofta till grundtesen att samarbete och sympati, särskilt i de former kvinnor applicerar på sitt arbete med hem och familj, borde vara de metoder man skulle använda för att förändra och förbättra det civila samhället. Denna ståndpunkt var en direkt utmaning mot den individualistiska livssyn som romantiken stod för och som upphöjdes av Percy Shelley, och av upplysningens politiska teorier som framförts av hennes far, William Godwin. Levererad av Wikipedia